Föreningen För Småskalig Vindkraft

Frågor och svar angående vindkraft och vindkraftsparker i Lillhärdal
Senast uppdaterad ( 2010-06-04 )

1. Vilka planer fanns det för vindkraft i östra Härjedalen och framförallt i Lillhärdal (gamla Lillhärdals kommun) och vad var anledningen till dessa planer?
Vindkraftexploatörer och andra intressenter har intresse av att bygga stora vindkraftparker i Östra Härjedalen där Lillhärdals socken ingår. Omfattningen av planerna har länge varit oklar men allt mellan 200 till 510 vindkraftverk (vkv) har tidigare nämnts. Kommunledningsutskottet har emellertid efter samrådsförfarande 2010-06-01 beslutat, att undanta Lillhärdalsområdet från storskalig vindkraftsutbyggnad. Förslaget till utställning, vilket kommer att beslutas av kommunstyrelsen 2010-06-16 innehåller därför inga möjligheter till vindkraftsutbyggnad i Åndbergsområdet, på Skaftåsen, Risbrunn eller Brickan. Slutligt beslut om tillägg till översiktsplanen väntas fattas av kommunfullmäktige i november 2010.

2. Vem bestämmer om vindkraftverk ska få byggas eller inte?
Ansökan lämnas in till och slutligt beslut tas av Länsstyrelsen i Jämtlands län, efter hörande av Härjedalens kommun och andra. Kommunen har möjlighet att tillstyrka/avstyrka projektet som skall vara i överensstämmelse med vid tiden för ansökan om bygglov gällande översiktsplan. (Den viktigaste frågan vilken engagerat föreningen och dess medlemmar under våren och försommaren 2010 har varit utformandet av ett av kommunen föreslaget tillägg till gällande översiktsplan). Kommunen har i sista hand vetorätt, vilken ej kan överklagas.   

3. Vad är en översiktsplan?
Det är kommunens viktigaste instrument för att styra utvecklingen och användandet av markområden inom kommunen. Planen reglerar utvecklingen av alla områden i kommunen, exempelvis företagande, turism och miljö. Den ska säkerställa en ”långvarig och säker boendemiljö” för fast- och fritidsboende inom avsett område.

4. Uppfylls lagens krav om att översiktsplanen ska säkerställa
”långvarig och trygg boendemiljö”?
Det är upp till var och en att bedöma i varje enskilt fall. Vår förening tycker att vindkraftparker i och omkring byarna står i bjärt kontrast till detta krav.

5. Hur långt borta är ett beslut om vindkraftutbyggnad?
Ett beslut om en ny översiktsplan kommer att tas under senhösten 2010. Boende, fastighetsägare och andra intressenter kommer närmast att informeras om kommunens planer på ändring av översiktsplanen under s.k. utställning under sommaren 2010. Alla kommer då ånyo att beredas tillfälle att yttra sig över dessa. Föreningen kommer givetvis att utnyttja alla sina möjligheter till detta.  

6. Hur och när beslutades det om en ny översiktsplan?
Våren 2008 hade Klu (kommunledningsutskottet) ett reguljärt möte. Vid mötet framförde dåvarande kommunalråd att ytterligare en punkt (utöver agendan) skulle behandlas, nämligen en översyn av gällande översiktsplan för att möjliggöra en storsatsning på vindkraft i östra Härjedalen. De flesta ledamöterna var oförberedda på frågan och ingen hade något att invända mer än Vox Humanas representant, som reserverade sig. Det beslutades, att förutsättningarna för en storskalig utbyggnad av vindkraft i sydöstra Härjedalen, inkluderande Lillhärdalsområdet skulle utredas. Detta kuppartade beteende från kommunalrådets sida anser vi var etiskt och moraliskt tveksamt, dessutom ger det upphov till frågan varför? Senare har det hävdats av företrädare för den styrande majoriteten i kommunen, att ”detta skedde för att exploatörerna tryckte på så hårt”. Det är högst anmärkningsvärt, att privata intressen kan tillåtas styra en kommuns agerande i en för medborgarna så central fråga.  

7. Är syftet med den nya översiktsplanen att utveckla alla näringar och områden?
Nej, den nya översiktsplanen ska bara utreda konsekvenserna av och möjligheten för en vindkraftsutbyggnad.  

8. Varför tas inte möjligheterna till att ändra strandskyddsbestämmelserna med i den nya översiktsplanen?
Det undrar vi med. Möjligheten att bygga strandnära, som är tillåtet i många andra kommuner i Sverige, skulle göra bygden mera intressant att bo och vistas i. Riksdagen beslutade att luckra upp strandskyddsbestämmelserna och har gjort det möjligt för kommunerna att själva tillåta strandnära boende där kommunen så önskar. Vi tror att exempelvis tillåtande av strandnära boende runt Orrmosjön, Härjeåsjön samt Härjeån skulle skapa större utveckling och innebära fler människor i bygden, än en stor vindkraftutbyggnad. Vi hoppas att kommunens beslut att inte tillåta vindkraftsutbyggnad i Lillhärdalstrakten, nu kan innebära en  öppning för en förnyad diskussion om en sådan önskvärd utveckling för bygden.  

9. Kan de stora skogsbolagen själva besluta om de vill bygga vindkraftsparker på sina marker?
Nej, de måste följa kommunens beslut och gällande översiktsplan.

10. Kan andra markägare själva besluta om de vill bygga vindkraftsparker på sina marker?
Nej, de måste följa kommunens beslut och gällande översiktsplan.

11. Vad säger den nuvarande översiktsplanen från 2004 om vindkraft?
Den nuvarande och gällande planen säger, att i det aktuella området (östra Härjedalen Lillhärdal, Sveg och Ytterhogdal) kan ett fåtal, maximalt 30 st. vindsnurror tillåtas. Vi har oppfattat att den nya planen kommer att ge tillstånd till uppåt 110 vkv totalt i Härjedalen.

12. Vad tror kommunen om Härjedalens framtid?
De tror att västra Härjedalen står sig starkt i och med turismen och att den kommundelen därför inte behöver några extraordinära åtgärdspaket. Problemet är sydöstra Härjedalen, vars framtid ser mörk ut med minskande invånarantal. Därför är det anmärkningsvärt om kommunen enbart vill satsa på vindkraftsparker, som inte skapar några varaktiga jobb och som dessutom försvårar för andra näringar att utvecklas.

13. Hur har kommunen lyckats med befolkningsutvecklingen hittills och hur ser den ut i framtiden?
Kommunen har nyligen genomfört en egen analys om hur invånarantalet i Härjedalen kommer att se ut inom en nära framtid, det är en dyster läsning, som visar på en kraftig minskning av folkmängden. Till saken hör att Härjedalens kommun har minskat sitt invånareantal med cirka 1500 personer de senaste tio åren. Om kommunen har för avsikt att vända denna negativa trend, borde fler utvecklingsmöjligheter än storskalig vindkraftsexploatering belysas.

14. Vindkraftutbyggnad kommer väl att ge många nya och varaktiga arbetstillfällen?
Knappast. Om vi tittar på utbyggnaden i Havsnäs (48 snurror) mellan Strömsund och Gäddede, gjordes all montering och gjutning av fundament o. s. v. av personal från leverantörerna, som är från Tyskland och Danmark. En egen camp byggdes upp där man hade egen restaurang med egen kock och egen biograf. Det finns inget skäl att tro att det blir annorlunda i sydöstra Härjedalen. Vägar byggs av svenska entreprenörer, dessa uppdrag ges till företag med egna anställda från orter där sådan entrprenadkapacitet finns.

15. Vilka arbetstillfällen kommer att finnas då utbyggnaden är klar?
Mycket begränsat. Jämför vattenkraften där det är aktuellt att flytta hela Fortums etablering i Sveg till Stockholm. Man har kringresande servicetekniker från andra orter. Någon lokalt boende kan säkert få uppdrag att ploga vägar till vindkraftverken framöver, om lämplig utrustning finns till hands.

16. Kommer det att utredas hur jakt och fiske kommer att påverkas?
Ansvaret för detta ligger hos exploatörerna.Vår förening kräver riktiga konsekvensutredningar för jakten och fisket. Mycket tyder på att viltet kommer att söka sig bort från de områden där vindsnurrorna står, då tillgången på insekter, skogligt skydd med mera förändras. Vi menar även att det måste klarläggas om inte varje vkv av säkerhetsskäl behöver stängslas in och låsas, för att skydda allmänhet och husdjur. EU:s i Sverige över svenk lag gällande Maskindirektiv sägs ha denna innebörd. Sannolikt blir också all toppjakt förbjuden i runt vindkraftparkerna, på grund av att en träff av en kula är förödande för propellrarna av glasfiber.

17. Hur påverkas jakt och fiske?
Föreningen kräver en utredning som bl a undersöker konsekvenserna för fisket och hur insekterna som är nödvändiga för fisken kommer att påverkas. Frågan är om jakt- och fisketuristerna tycker, att de får den naturupplevelse som de efterfrågar om vindsnurror dominerar landskapsbilden, det blir så långt ifrån vildmark man kan komma. All jakt kommer att förbjudas inom området för vindkraftsparker.

18. Är en miljökonsekvensutredning framlagd?
Vår förening kräver att en sådan presenteras på tidigast möjliga stadium, det är ju denna vi skall ”samråda” om och ha synpunkter på! En ”miljökonsekvensutredning” som utförs av exploatörernas anställda konsulter, vilket vi nu sett efter ett och ett halt års fördröjning, ser vi endast som en partsinlaga. ”Man biter ju inte den hand som föder en” säger ett talesätt.

19. Varför har inte kommunen beslutat om en landskapsanalys som man gör i många andra kommuner?
Enligt uppgift från Länsstyrelsen har Härjedalens kommun tackat nej till att göra en landskapsanalys, trots att Länsstyrelsen erbjudit sig att stå för kostnaden. Ett antal andra kommuner i länet har tackat ja, exempelvis Åre och Strömsund. En landskapsanalys skulle säkerligen försvåra en massiv utbyggnad. Det finns exempel från andra delar av Sverige där Länsstyrelsen tar fram dessa landskapsanalyser, som på ett tydligt sätt påvisar hur boende- samt rekreationsmiljöerna påverkas. Exempelvis har 1,2 miljoner avsatts för detta ändamål i Siljansområdet. Vår föreningen kräver att Härjedalens kommun gör en ordentlig landskapsanalys som beskriver (gestaltar) hur boende och rekreationsmiljön i och omkring byarna i sydöstra Härjedalens skogsland kommer att påverkas av alla ansökningar som nu lämnats in. Vi kräver att en sådan analys som beskriver helheten görs av kommunen i samråd med Länsstyrelsen (objektivt) och att de analyser som exploatörerna själva gör, enbart skall ses som partsinlagor (subjektivt). Vi anser det inte godtagbart att kommunen genom nuvarande förfarande underlättar enbart för exploatörerna.

 
20. I västra Härjedalen blåser det mycket och det finns kala ytor, varför byggs inte vindkraften ut där?
Därför att det påstås, att det finns en utredning som visar att en utbyggnad skulle kunna påverka turismen negativt och att det därför finns ett beslut i kommunen, om att inte tillåta en utbyggnad av vindkraft i västra Härjedalen

21. Varför tror kommunen inte att vindkraften kommer att påverka turismen negativt i sydöstra Härjedalen?
Bra fråga! Kanske vill man dumpa vindkraftproblemen i sydöstra Härjedalen så man kan fortsätta att utveckla turismen i västra Härjedalen?

22. Hur gick det till i västra Härjedalen när de beslöt att de inte skulle tillåta någon vindkraftutbyggnad?
Vi har fått höra, att innan ett beslut fattades utförde kommunen under flera år ett omsorgsfullt arbete med kartläggning av möjligheter till vindkraftsutbyggnad. De kom fram till att det var i högsta grad olämpligt. Arbetet leddes av kommunen i nära dialog med referensgrupper samt externa konsulter. Därför kan man fråga sig, varför det är sådan brådska att få igenom beslutet för en utbyggnad av vindkraften i sydöstra Härjedalen och varför har inte samma omsorgsfulla arbete utförs där?  

23. Varför har inte kommunen informerat alla boende och fastighetsägare om vindkraftplanerna?
Det vet vi fortfarande inte, en orsak kan vara att man tycker att det räcker att tala med några få, och därefter jobba fram beslutet om en ändring av översiktsplanen, kanske för att slippa få en opinion mot dessa storskaliga planer på vindkraft. I Lillhärdal har en mycket stor del av invånarna vid två tillfällen under våren skriftligen markerat, att de inte vill ha någon vindkraftsutbyggnad i området, vilket majoriteten av politikerna i kommunens ledningsutskott tycks ha lyssnat på.  

24. Vindkraftverken kommer väl att dra till sig turism?
Det stämmer att ivrarna för vindkraftparker hävdar detta! Det finns exempel på att boende i närheten av vindkraftverken vill göra besök under byggtiden, för att på plats studera konsekvenserna av bl. a. bullret, som är mycket påtagligt och störande. Vår förening har inte hittat ett enda exempel att vindkraftparker drar till sig turism efter byggtiden, tvärtom vet vi, att 25% av alla tillfrågade turister säger, att de inte kommer tillbaka efter en vindkraftsetablering!

25. Markägarna kommer väl att tjäna på vindkraftutbyggnaden? Ja, de kan få en högre avkastning på sin mark än vad inkomsterna från skogsbruk och jaktarrenden, som de därmed tappar, ger dem idag. Dock förutsätter detta, att skattesubventionerna och bidragen från alla hushåll fortsätter att betalas ut under verkets livstid, att hyresintäkterna inte baseras på vindkraftverkens resultat, att inte skadestånd till drabbade måste betalas av markägaren, liksom att avvecklingskostnaden för verket i framtiden, ca. 1,5 - 2 miljoner per verk, inte måste betalas av denne. Markägaren är nämligen enligt Miljöbalken solidariskt ansvarig med kraftverksägaren för dessa kostnader. Var finns t.ex. det ägande kraftbolaget, när dessa kostnader väl skall betalas?

26. En bygdepeng kommer väl att betalas ut årligen för byns utveckling?
Inget är ännu utlovat om en bygdepeng eller dess storlek, i andra fall beror bygdepengens storlek på hur stor andel el som producerats under ett år. Vindkraftverk i skogsmiljö ger endast 16% av sin kapacitet. Jämfört med förlorade inkomster från turism och jakt med mera är kompensationen i form av bygdepeng en ren förlustaffär. Om vindkraften byggs ut kommer avfolkningen att accelerera. Det är viktigt att känna till att exploatörerna/markägarna inte har någon laglig skyldighet att betala ut en bygdepeng till den by där exploateringen sker. Vid en försäljning av projektet finns risk för att tidigare löften inte behöver bäras av nya ägare. Föreningen anser att detta är ett lika oetiskt och omoraliskt sätt att köpa vissa bybors lojalitet och tystnad, som det baggböleri vilket hemsökte bygden för ett sekel sedan. Vi hävdar att bygden inte skall låta sig köpas av exploatörerna och finansklipparna.

27. Bygden kommer väl att få billigare el?
Tvärtom, alla elabonnenter kommer att få ett kraftigt höjt elpris. Alla elabonnenter bidrar genom elcertifikatskostnaden till att bygga upp den nya elexportindustrin åt de stora kraftbolagen, utan att sedan få dela på vinsterna. Tacken är kraftigt höjda kostnader för elen och en i onödan förstörd natur med vindkraftverken.

28. Kommer det att byggas vägar och ledningar i anslutning till vindsnurrorna?
Ja, detta innebär att landskapsbilden ytterligare kommer att förändras kraftigt. Förutom vindkraftparkerna kommer också ledningarna till dessa att påverka boende/rekreationsmiljön för boende och besökare i bygden.

29. Hur kommer fundamenten att byggas?
Varje fundament kräver 60-70 betongbilar (300-350 m3) och allt måste gjutas under en dag. Så många betongbilar finns inte att tillgå i Härjedalen. Enda sättet är att tillverka betongen på plats med material från jättelika grustag i närheten. Det finns ingen infrastruktur för att använda betongstationen i Sveg.

30. Kommer värdet på näraliggande fastigheter att påverkas av vindkraftutbyggnaden?
Ja, med största sannolikhet kommer marknadsvärdet på alla fastigheter att bli avsevärt lägre, då vindsnurrorna och det störande bullret från dessa kommer att helt dominera landskapsbilden och naturmiljön. Föreningen kommer att assistera fastighetsägare bland medlemmarna med kontakter till jurister för fastställelsetalan och skadeståndstalan enligt Miljöbalken mot exploatörer, kraftverksägare och markägare för de förluster som dessa solidariskt ansvarar för. Det finns många som nyligen köpt fastigheter för den fina utsiktens och tystnadens skull som oroas. Här väger kommunens skyldigheter extra tungt, de ska inte enbart se till att enskilda markägare kan gynnas av att vindkraftverk sätts upp på deras mark, de har nämligen en skyldighet att se till helheten och alla kommuninvånares intresse.

31. Kommer en eventuell vindkraftutbyggnad att påverka de satsningar som gjorts och som bör utvecklas vidare?
Ja, negativt såsom exempelvis; Skoterturism (27 mkr investerade genom EU-bidrag)
där 100 mil skoterleder är färdigbyggda. Häxprojektet med genomarbetad förstudie, jaktturismen, fisketurismen, bärplockning, Salixbyn, Lillhärdals Värdshus och Gustavs, Coop och Ica, campingplatsen, hundspannsföretagen, stuguthyrningen m.fl. Kombinationen av tystnaden, mörkret och vildmarken, som alla bedömare anser kommer att bli en stor bristvara i framtiden. Föreningen anser att den planerade kraftiga utbyggnaden av vindkraften är att liknas vid att slå i sista spiken i kistan för byar som Lillhärdals utveckling och överlevnad.

32. Vindkraften är väl miljövänlig?
Det är väl det vanligaste argumentet för de som är för vindkraft. Inget koldioxidutsläpp är det viktigaste argumentet. Det miljöovänliga i att förstöra miljön där de byggs och alla koldioxidutsläpp under byggtiden kommer inte fram i debatten. Koldioxidens negativa påverkan på miljön är inte heller klarlagd. Det är samma gas som alla växter avger och den är helt nödvändig för allt liv på jorden. Om detta tvistar ”de lärde” idag. De material, koppar och andra metaller jämte plaster och lösningsmedel som ingår i ett vindkraftverk innebär en stor belastning på miljön, liksom det faktum att reservkraften till de många vkv i södra Sverige om 90% av verkens kapacitet, som måste används under 80% av drifttiden för verken, ännu oftast består av importerad smutsig el från kol- eller gaseldade kraftverk i våra sydliga grannländer. Nuvarande stamledningssystems kapacitet klarar nämligen inte av, att förse södra Sverige med reservkraft från Norrland. Under de kalla perioder när högtryck råder på vintern och under de varma torrperioderna på sommaren, står vindsnurrorna stilla.

33. Vindkraften är väl ofarlig?
Det finns ett antal dokumenterade dödsfall kring vindkraften, bl a finns att läsa artiklar i tidningen Ny Teknik. Följande är citerat från Aftonbladet 2008-05-23; ”Från 1990 fram till mars i år har 482 vindkraftsrelaterade olyckor inträffat i Europa, varav 47 dödsolyckor, enligt skotska organisationen Cwif.” Det är förenat med livsfara att vistas nära vindsnurrorna då haverier med lossnade delar är vanliga. Isbildning, speciellt i Norrland är ett känt och olöst problem. I den storlek av snurror som planerades i Lillhärdal, 180 meter höga, är säkerhetsavståndet minst 360 meter i radie från verken (enligt en formel i tidningen Ny Teknik). Det blir förbjudet att vistas i och i den nära omgivningen kring vindkraftparkerna.

34. Vindkraftstolparna tar ju liten yta i anspråk så det går väl att odla skog under?
Eftersom skogen ökar vindens friktion mot marken och minskar vindenergin och därigenom vindsnurrornas verkningsgrad till ca. 16 %, kommer all skog att kalavverkas vid och omkring vindsnurrorna. Skogen andas in den koldioxid, som många idag troligen helt felaktigt anger som orsaken till den globala uppvärmningen och andas ut syre. Om man kalhugger skogen tar man bort ett viktigt filter för koldioxid och syreproduktion, jämför debatten om kalhuggning av Brasiliens regnskogar.

35. Hur höga blir vindsnurrorna?
Det pratas om totalt 180 meter höga med en mast på 120 meter och propellerns svep på 120 meter.

36. Kommer vindsnurrorna att synas från avstånd?
De kommer att helt dominera landskapsbilden. Det blir det första blicken fastnar på. Erfarenheten visar att fotomontage som framställts innan utbyggnad av vindkraft inte på långa vägar kan återge den inverkan vindsnurrorna får på landskapsbilden i verkligheten. Snurrorna i Rabbalshedes publicerade fotomontage, är ca. 30 meter lägre än de, som planeras i verkligheten.

37. Låter det om vindsnurrorna?
Ja, det låter mycket om dem. Man brukar rita in en zon eller område där ett buller hörs på 40 dbA runt vindkraftparkerna, vilket är att jämföra med samma nivå som normal samtalston på nära håll. Hur det upplevs är individuellt. Exempel från mindre vindkraftverk i västra Tyskland där det är glest befolkat på tyska sidan om gränsen mot Holland men tätare befolkat på den Holländska sidan, har skapat stor irritation på den Holländska sidan, mest pga oljudet. Eftersom landskapet är platt och snurrorna är mycket lägre än de planerade vindsnurrorna i sydöstra Härjedalen syns de däremot inte på så långa avstånd som blir fallet här, där de kommer att placeras på höglänta områden. Bullret från vindkraftverken är det avgjort största problemet för människor boende även inom mycket stora avstånd från verken, landskapsdelens stora tillgång, tystnaden kommer att helt förstöras av dessa planer.

38. Blänker det om vindsnurrorna?
Ja, detta en nackdel som många irriterar sig över.

39. Hur ser det ut om natten där vindsnurrorna står?
Eftersom vindsnurrorna måste markeras för flyget kommer fasta/blinkande lampor att finnas på varje vindsnurra. Mörkret och den ”näraliggande” stjärnhimlen kommer att störas mycket påtagligt av ett i otakt blinkande gigantiskt tivoli, där skogens mörker brukade vara. Om det är vackert eller inte upplevs givetvis olika från person till person.

40. Vindkraften är väl lönsam då vinden är gratis?
Staten gick under 2009 in med ett bidrag om ca. 1.- per producerad kWh vindkraft.   Vindkraft är ett av de dyraste sätten, som finns att tillverka elektricitet. Den är sex till åtta gånger dyrare att producera, minst ca. 1,20 kr. per KWh, än elen från våra vatten- och kärnkraftverk idag, ca. 0,17 kr. per KWh. Runt 20.000 vindkraftverk projekteras i Sverige till en kostnad av mer än 900 miljarder kronor, nya kraftledningar för vindkraftens behov måste byggas för flera hundra miljarder, ny och ständigt insatsberedd alternativ kraft (reglerkraft i form av vattenkraft) om 90% av vindkraftens kapacitet (denna står i snitt stilla under ca 78% av året) måste byggas ut, för mycket höga kostnader.

Vinsterna från exporten av den utbyggda vattenkraften – det är denna som kommer att exporteras, eftersom vindkraft inte lämpar sig för detta p.g.a. sin opålitlighet i leveranserna, kommer att stanna i kraftbolagen varav två av de tre största är ägda i utlandet. Utan det statsstöd, som alla elabonnenter betalar via skattsedeln och elräkningen, är det helt omöjligt att räkna hem någon lönsamhet i en vindkraftsutbyggnad. Det handlar alltså egentligen om en ren konfiskation av hushållens pengar, för en onödig utbyggnad av svindyr och miljöförstörande vindkraft, som är ett cyniskt alibi för att få fram tillstånden till att bygga ut den eftertraktade vattenkraften.

. Helt nya kraftledningar, och anordningar för att inlemma vindkraften i elnätet, gör installationen av vindkraft än mer olönsam.  
  

41. Om vindkraften byggs ut behöver väl inte vattenkraften byggas ut mera?
Tvärtom, man måste bygga ut andra kraftkällor för att kunna leverera el eftersom vindsnurrorna står stilla 80% av tiden. Exempelvis när det inte blåser, blåser för mycket eller vid service och reparation. Detta bekräftas i en intervju som SVT gjorde med Generaldirektören för Svenska Kraftnät, Mikael Odenberg (m) och av många andra väl insatta källor. I Sverige är det av miljöskäl främst vattenkraften som kommer i fråga för att byggas ut ytterligare. Det är dock mycket svårt att av miljöskäl och p.g.a. gällande vattendomar att få tillstånd till att bygga ut vattenkraften.

42. Om vindkraften byggs ut kan väl Härjedalen bli självförsörjande på el?
Härjedalen är sedan mycket lång tid självförsörjande med el genom vattenkraften. Vi ”exporterar” 75 % av vad vi producerar i form av vattenkraft idag till köpare utanför landskapet. 

43. Regeringen har satt som mål att Sverige 2020 skall ha 30 tWh från vindkraftverk, då måste väl alla bidra?
I den beräkningen är Härjedalens andel redan uppfylld av nu beslutade verk. Om vi ska leva upp till det nationella vindkraftsmålet föredelat per invånare, skulle hela Härjedalen behöva ha sex (6) vindkraftverk. Detta vore dessutom klokt, då det stora avståndet till slutanvändarna av vindkraftselen gör att överföringsförlusterna blir alltför stora. Vindkraft skall för att överhuvudtaget kunna motiveras, helst placeras till havs och nära stora befolkningscentra.

44. Varför byggs inte vindkraften ut i Bohuslän och Stockholms skärgård där det blåser mycket till havs och där energin behövs?
Därför att vindsnurrorna på ett signifikativt sätt förstör miljön. Därför är det bättre att idka miljödumping genom att bygga ut vindkraften i ”Norrländska vindkraftparker”. Människor som köper andelar i vindkraftparker tror att de gör något bra för miljön, utan att tänka på att de förstör framtiden för de boende och andra där dessa skall byggas. Enligt Jämtkraft och Svenska Kraftnät är överföringsförlusterna totalt ca 10 %, fördelat på ca 5 % i stora 400 kV-ledningen och resten i lokala distributionen om man transporterar el från Härjedalen till Syd- och Mellansverige. Förlusterna beror på hur hårt utnyttjade näten för tillfället är. Enligt Jämtkraft måste stora investeringar göras i kraftnät om det blir mera utbyggnad av elproduktionen i Norrland i framtiden. Om det byggs 78 vindkraftverk i sydöstra Härjedalen är således ca 8 av dessa enbart till för, att kompensera för förlusterna i överföringen. Vilket galet slöseri med knappa resurser och med miljön kan det tyckas!

 45. Varför bilda en förening? Tar inte kommunen hänsyn ändå till allas väl och ve?
Vi som bildade föreningen hade inte förtroende för, att alla intressenter fick komma till tals. Exploatörernas, Bergvik Skog AB och Rabbalshede Kraft AB med fleras röster är starkare och har ett större genomslag i kommunen än vi har som invånare var och en. Informationen till Lillhärdalsborna hade dessutom länge varit under all kritik. För att få en balans i denna debatt, komma till tals med våra argument, utöva en medborgarkontroll över handläggningen i kommunen, samt få riktiga svar på våra frågor, är vi helt beroende av Din medverkan. Därför har idag fler än 730 av kommunens medlemmar och andra bygdens sympatisörer gått med i vår förening! Vi har därmed tillsammans lyckats påverka beslutet om ett tillägg till översiktsplanen för sydöstra Härjedalen. Idag ser det glädjande nog ut, som om demokratin fungerar i Härjedalens kommun! När kommunfullmäktige i Härjedalen väl tar upp frågan till slutligt beslut och klubban har fallit, då är det för sent att påverka. Gå därför med i föreningen redan idag, ju fler vi blir desto starkare blir vi!